WHITE PAPER exponeras. Därför är det viktigt att rengörings utrustningen i sig levererar effektiv rengöringskapacitet i förhållande till den tid och arbetsinsats som krävs. Rengöringsutrustningen måste ha en lämplig design, så att den inte blir hemvist för mikrober, främmande föremål och allergener som kan orsaka korskontaminering. Utrustningens utformning bör till exempel vara funktions mässigt ändamålsenlig (vara effektiv), hygienisk (själva utrustningens rengörbarhet) och slitstark. Dessutom bör det finnas vissa specialegenskaper – till exempel ska utrustningen finns i olika färger, för möjlighet att färgkoda olika redskap för skilda användningsområden. FÄRGKODNING FÖR FÖRBÄTTRAD LIVSMEDELSSÄKERHET OCH -KVALITET Ett enkelt och väl genomfört färgkodningssystem kan vara en fördel på många sätt inom livsmedels produktion, och i stort sett alla produktionsanläggningar kan färgkodas. Många livsmedelstillverkare använder redan färgkodning för att segregera utrustning för olika områden inom ramen för sina GMP-rutiner (Good Manufacturing Practices) och som ett föregripande riskhanteringssteg i ett HACCP-förutsättningsprogram. I livsmedelssäkerhetsstandarden BRC v.8 ställer British Retail Consortium (BRC) specifika krav på rengöringsutrustningen. I avsnitt 4.11.6 anges att: Rengöringsutrustning ska: vara hygieniskt utformad och ändamålsenlig, vara lämpligt märkt för avsedd användning (t.ex. färgkodning eller märkning) och rengöras och förvaras på ett hygieniskt sätt som förhindrar kontaminering. I de andra stora GFSI-baserade standarderna för livsmedelssäkerhet (SQF v8, FSSC 22000 v4.1 och IFS v6.1) poängteras behovet av att förhindra och kontrollera korskontakt och korskontaminering. Färgkodad städutrustning kan hjälpa till att minimera risken för produktkontaminering från mikrober, allergener och främmande föremål, och kan därmed bidra till att förbättra livsmedelssäkerheten och -kvaliteten, förhindra kostsamma återkallanden och skydda företagets varumärke. Färgkodning används ofta för att avgränsa olika steg, delar eller områden i livsmedelsprocessen. Att göra det lättare att skilja på städutrustning som är avsedd för ytor med livsmedelskontakt och övriga ytor, är förmodligen det främsta skälet till att använda färgkodning inom livsmedelsindustrin. Till exempel kan grön färg användas för att identifiera städutrustning avsedd för golvtvätt i produktionsområdet. Svart – som gör det svårare att se smuts – används vanligen för städutrustning avsedd för avlopp, rör och utvändiga ytor. Blått används ofta för städutrustning avsedd för ytor med livsmedelskontakt. Nästan inga livsm edel eller ingredienser är blåa, och kontrasten mellan blått och livsmedlet/ingrediensen gör det lättare att se eventuella plastfragment eller lossnade filament i livsmedlet. Andra färger kan väljas för att skilja mellan redskap avsedda för specifika allergener eller rengöringskemikalier. Metoden kan förhindra oönskad förekomst av allergener i livsmedelsprodukter och förhindra kontakt med kemikalier som kan innebära en säkerhetsrisk eller risk för skador på utrustningen. Som ett alternativ till att införa nya färger för allergener eller kemikalier, kan färgkodade gummiband monteras på rengöringsutrustningen, för att särskilja redskap avsedda för olika allergener eller kemikalier. Färgkodningssystemet kan även utökas till områden eller linjer där livsmedelsprodukterna tillverkas. I ett sådant ”zonkontrollerat” system används utrustning av en viss färg uteslutande inom ett visst område/i en viss linje. Till exempel kan grönt kopplas till linjer där processade köttprodukter hanteras och blått till områden där rått kött hanteras, så att risken för mikrobiell korskontaminering minimeras. För kontroll över allergener kan orange, rosa, lila eller ljusgrön utrustning användas uteslutande inom en allergenzon, för att minimera risken för korskontaminering från allergener. Copyright © 2019 Vikan A/S · Med ensamrätt 04
Download PDF file