FOOD SAFETY INFORMATION rengöringsutrustning för livsmedelsindustrin. Enligt dokumenten ska utrustningen vara/ha: • fri från skåror och kontamineringsfällor, dvs. släta svetsfogar och inga småhål, skarvar, håligheter eller skarpa invändiga hörn • en slät yta (Ra under 0,8 μm) • lätt att rengöra (och torka), dvs. snabb och enkel montering/demontering eller en helgjuten del samt enkelt att komma åt alla områden för rengöring och desinfektion • gjord av livsmedelssäkra material, dvs. inget trä eller glas, inga giftiga material • en bra konstruktion, dvs. hållbart utförande, inga skummaterial, inga färg- eller lackskikt • icke absorberande • lämplig temperaturtålighet och kemisk resistens EUROPEAN BRUSHWARE FEDERATION (FEIBP) FEIBP tillhandahåller ytterligare kriterier som är specifika för borstar och annan utrustning för manuell rengöring. 1995 inrättade FEIBP en s.k. PHB-grupp (Professional Hygiene Brush) med uppgift att formulera ett särskilt FEIBP-dokument[6] med hygien kriterier för professionella borstar. EHEDG:s och FEIBP:s riktlinjer kan hjälpa livsmedels tillverkarna att välja lämpligt utformad rengöringsut rustning. Generellt brister dock kunskaperna om hygieniskt utformad utrustning för manuell rengöring, vilket bör åtgärdas. HYGIENISKT UTFORMADE BORSTAR FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN Att tillverka borstar med fokus på hygien innebär en särskild utmaning. Det vanligaste sättet att tillverka borstar är att borra hål i ett plastblock och sedan häfta fast tätt packade borststrån i hålen. I det här utförandet finns det smutsfällor både inuti hålen och i mellanrummen mellan stråna. Även borststråna i sig utgör en risk eftersom de kan lossna och bli s.k. främmande föremål. Andra konstruktioner förekommer, till exempel svetsade eller gjutplast härdade filament, men Vikans undersökningar visar att även sådana utföranden medför hygienproblem. Ett redskaps hygieniska design kan utvärderas på många olika sätt, till exempel genom visuell inspektion, med hjälp av UV-känsliga lotioner eller desinfektions tester för kommersiella diskmaskiner. Ofta kan man identifiera designproblem genom en enklare visuell kontroll, eventuellt med förstoringsglas, kombinerat med sunt förnuft och vägledning från EHEDG och FEIBP. I figurerna 1a och 1b visas ytan på en borste för livs medelsindustrin. Filamenten är svetsade. Ytans skåror är perfekta gömmor för kontamineringspartiklar och dessutom svåra att rengöra. Figur 1a. Ytan på en borste med svetsade filament: många skåror som är perfekta gömmor för mikrober och andra konta mineringsä mnen. Figur 1b. Förstorad bild av en rengöringsborste för livsmedels industrin: ytskikt som är svårt att få rent. UV-lotion används vanligen för att påvisa handområden som är svåra att få rena efter vanlig handtvätt. Lotionen gnids in i huden på händerna, som sedan tvättas och torkas enligt en särskild metod för tvättning av händer. Sedan placerar man händerna under en UV-lampa, så att eventuella kvarvarande kontamineringar syns. På så sätt blir det tydligt vilka områden som är särskilt svåra att få ordentligt rena. Vikan har använt samma princip för att undersöka hygieniska egenskaper hos avrinningssystem och borstar för livsmedelsindustrin[7][8]. Vikan A/S - Department of Research & Development 03Copyright © 2015 Vikan A/S · All Rights Reserved
Download PDF file