FOOD SAFETY INFORMATION källa. Möjligheten att rengöra själva rengöringsutrust ningen, dvs. utrustningens ”rengörbarhet”, är en viktig faktor för livsmedelssäkerhet och -kvalitet. Därför kan hygieniska designkriterier sägas ha avgörande betydelse. AKTUELLA RUTINER FÖR AVKONTAMINERING AV RENGÖRINGSUTRUSTNING INOM LIVSMEDELSINDUSTRIN Traditionellt inom livsmedelsindustrin brukar rengöringsutrustning som används i våta miljöer avkontamineras i slutet av dagen (eller oftare, vid behov). Ett vanligt sätt är då att blötlägga utrustningen i varmt såpvatten eller att spola av med en slang och/ eller att rengöra manuellt och sedan använda någon desinfektionskemikalie, eller att rengöra utrustningen i en diskmaskin på plats och sedan låta utrustningen torka . Det är också vanligt att placera rengöringsutrustnin gen i ett rengöringsbad under dagen. Badet brukar innehålla en kombination av ett rengöringsmedel och en desinfektionskemikalie, ägnade att både avlägsna smuts och desinficera redskapet. Det kan dock finnas vissa problem med sådana rengöringsbad: Den organiska smutsen på rengöringsutrustningen kan snabbt minska desinfektionskemikaliens effektivitet och bilda ett slags skyddsbarriär för mikrober. Om rengöringsbadet inte byts tillräckligt ofta kan det bildas en ”soppa” av matrester och mikroorganismer som ökar risken för korskontaminering via rengöring sutrustningen. I vissa torrvarumiljöer blöttvättas inte borstarna alls, av rädsla för att kvarvarande fukt efter torknings momentet ska bli en grogrund för mikrobiell tillväxt och ökad risk för korskontaminering. I stället används borstarna tills de anses ha tjänat sitt syfte, varefter de kasseras och byts ut mot nya. I vissa högriskmiljöer inom torrvaruindustrin, till exempel där välling framställs, används borstarna en enda gång innan de kasseras, för att helt undvika risken för korsk ontaminering. Det är uppenbarligen en dyr och slösaktig metod, som dock har bedömts vara det bästa sättet att säkerställa livsmedelssäkerhet för den här speciella konsumentgruppen. Ett fåtal livsmedelstillverkare använder också autoklaver för att desinficera utrustningen efter rengöringssteget. Det har även blivit vanligare att använda diskmaskiner av industrityp, för att utföra både rengöring och värmedesinfektion i ett och samma steg i avkontamineringsprocessen. Vissa av rengöringsprocedurerna syftar till att maxim era rengöringen av utrustning med undermålig hygienisk design, i synnerhet utrustning med springor eller håligheter där livsmedelsrester (inklusive allergener), vatten och mikrober kan samlas. Det här är ett av de främsta skälen till de nya kraven enligt BRC och FSSC 22000, men hur ska livsmedelsindustrin göra för att säkerställa efterlevnad av kraven? KRITERIER FÖR HYGIENISK DESIGN I Europa finns för närvarande endast två organisationer som tillhandahåller relevanta kriterier för hygienisk design av rengöringsutrustning. Dessa grupper är: European Hygienic Engineering Design Group (EHEDG) EHEDG grundades 1989 och är en sammanslutning av utrustningstillverkare, livsmedelsproducenter, forsk ningsinstitut och offentliga hälsovårdsmyndigheter som vill främja hygienisk tillverkning och paketering av livsmedelsprodukter. EHEDG:s övergripande mål är att främja säkra livsmedel genom att förbättra hygienmässig konstruktion och design inom alla delar av livsmedelsproduktionen. EHEDG:s riktlinjedokument nr 8 om kriterier för hygienisk utrustningsdesign[4], och dokument nr 32 om konstruktionsmaterial för utrustning i kontakt med livsmedel [5], innehåller ett antal designkriterier som kan fungera som vägledning vid tillverkning av Vikan A/S - Department of Research & Development 02Copyright © 2015 Vikan A/S · All Rights Reserved
Download PDF file