WHITE PAPER Så förhindrar du att rengöringsredskapen blir en källa till kontaminering Rengöringsredskap används vanligen över stora ytor och kan därför samla in (och sedan sprida) förorenande ämnen. De förorenande ämnena som samlas in av rengöringsredskapen bör därför avlägsnas som en del av rengöringsprocessen. Men enligt opublicerade data från Campden BRI, ämnade att ge vägledning för effektiv mikrobiologisk provtagning i lokaler3 där livsmedel hanteras, testades 47 % av rengöringsut rustningen i studien positiv för listeria monocytogenes. Under 2017 slog Schäfer4 fast att 67% av utrustning en och redskapen som användes i en produktions anläggning för fjäderfä var förorenade med L. mono. även efter rengöring. Hurvida dessa observationer berodde på dålig hygienisk praxis eller dålig hygienisk utformning av rengöringsredskapen (eller både och) är okänt. Hur som helst har dessa observatio ner ökat insikten för rengöringsredskap som viktiga ”insamlings” -punkter för isolering av patogener. Rengöring av rengöringsredskap - Allmän information För att minimera risken för att rengöringsredskap blir en källa till korskontaminering ska de rengöras, des inficeras och underhållas på lämpligt sätt: • Rengörings- och desinficeringsmetoder/rutiner ska utvecklas och valideras för rengöringsredskapen, baserat på en riskbedömning, om så krävs. • Rengöring och desinficering av rengöringsredskap ska genomföras med lämpliga intervall och/eller efter ett väl definierat schema, som utarbetas efter att en riskbedömning gjorts • Dokumentation och uppföljning av dessa åtgärder bör förvaras så att de kan användas internt och vara till stöd vid granskningar eller vid en företagsbesiktning (Due Diligence). Vilka metoder och tidsintervall för rengöring av ren göringsredskap som ska tillämpas beror på många olika faktorer, bland annat: • Vad som rengörs, om det till exempel är en yta som är i kontakt med livsmedel. • Typ av föroreningar, till exempel mikroorganismer, allergener, främmande föremål, produktrester (t.ex. kött eller fisk, organiska eller oorganiska). • Risknivån för maten som produceras, t.ex. låg risk, ömtålig, hög risk, rumstemperaturtålig. • Typ av livsmedel/miljö, t.ex. våt, torr. • Typ av rengöring, till exempel löpande, daglig, veckovis, periodiskt återkommande storrengöring. • Typ av kund som livsmedlen vänder sig till, till exempel spädbarn, äldre personer, allergiker eller andra känsliga personer. Våtrengöring Rengöringsredskap inom livsmedelsindustrin som används i fuktiga miljöer rengörs i allmänhet vid slutet av arbetsdagen, eller oftare vid behov, genom ned sänkning i varmt vatten med rengöringsmedel, med hjälp av en spruta (med lågt, medelhögt eller högt tryck) och/eller via manuell rengöring eller genom att använda ett rengöringssystem som installeras på plats, till exempel en industridiskmaskin. Rengöringen kompletteras oftast med ett kemiskt desinficeringsmedel, innan redskapen sköljs och hängs upp eller placeras i en ugn för att torka. Det är också vanligt att placera rengöringsredskapen i ett desinfektionsbad under dagen. Badet brukar innehålla en kombination av rengöringsmedel och ett Vikan A/S - Department of Hygiene 03 Copyright © 2020 Vikan A/S · All Rights Reserved
Download PDF file